Otroooligt!

Sitter i Österrike med en dator som jag köpt ett kontantkort till så att jag skall kunna blogga och skriva mina inlägg.... Fungerar inte. Skaffar en ny blogg i wordpress (www.skatanstankar.wordpress.com) och kan inte göra inlägg där heller. Och så... visst sjutton. Margiths och min blogg här på blogdog. Lätt som en plätt.

Så här är jag igen... åtminstone tillfälligtvis...

Nu flyttar Skatan till sin nya blogg....tror jag....och hoppas att hennes trogna bloggare följer med. Blippa på den nya adressen och du är där:

http://skrattskatan.blogspot.com

Därifrån kan du vandra till alla mina favoritbloggar, minnesbloggen över Magritte, se mina målningar i galleriet och naturligtvis kommentera hur mycket som helst....VÄLKOMNA dit! Kram Skatan

Har försökt att kopiera en text här men ...det gick inte. Klicka på http://magritte.blogdog.se så kommer du , Kristina, till den minnesblogg jag gjort för Magritte....

Skogsnuvan har gjort en drömfångare till Skatan och en till Magritte (bilden). Besök gärna Magrittes blogg och läs betydlesen av de symboler som finns i drömfångaren.

Indianerna tror att drömmarna ger dig vägledning för livet. Därför gäller det att fånga de goda drömmarna.

Hunden och fårets hår fångar de onda drömmarna.

Nätet fångar de goda.

Bävern gnagde pinnarna till ramen. En mörk och en ljus fjäder får drömmarna att flyga fritt.

Sov gott och ha goda drömmar.

Skatan flaxar hemåt mot sommarstugan och Femöre som Djupingen har fotograferat en fin havsutblick ifrån...

Skatan landar och har sin Magritte med sig...var jag än är på denna jord. ...

Mannen, StinaPinaFina, lilla e och Kaxe väntar på mig nu...

Sorgen är privat, egoistisk, ensam...och så stark att jag inte vet vad jag skall göra av den...Får man skriva om den då? Magritte sa ofta att jag skulle skriva om hennes sjukdom, skriva om allt så att vi kommer varandra närmare och inte skyggar för det som är svårt och svart och ..outhärdligt. Så, Skatan har kopierat ett tidigare inlägg som Magritte skrev här i hennes Magrittes Blänk den 19 mars i år...som handlar om det glada, det ljusa., det förhoppningsfulla, det omsinta, det kärleksfulla...trots allt...Allt det som var Magritte i allra högsta grad.

Från Magritte.

Städar ur min bokhylla medan jag väntar på att det ska bli dags att åka till Falu sjukhus.
Hittar en bunt kort som i maj blir 10 år gamla, Lilla a, Skatan och jag gör en veckoresa till Mallorca. Tyvärr finns inte Lilla a med på ett enda kort eftersom det är hon som är fotograf, jag har bett Djupingen fotografera hennes fotografier, dom blir inte så där jättebra men jag visar dom ändå, detta är första fotot - på Arlanda - spänd förväntan lyser om oss!! Den här Malorca-resan kommer vi aldrig att glömma, vi hade såå roligt varenda dag. Några år senare försökte vi göra om samma resa - men det blev förståss inte lika roligt. Vd tillfälle, ska Skatan eller jag berättar vidare om den första resan.

Samtidigt måste jag berätta om en händelse igår som förgyllde hela min dag.
Det finns fyra sängar på cellgifts-avdelningen, ibland ligger man ensam ibland dyker det upp en nån i sängen intill. Drapperier kan dras för ifall man inte vill ha kontakt.

Igår kom en ca 75-årig man inrullad i rullstol av sin ca 45-årige son. Dom pratade och skrattade så förtroligt med varann, jag var tvungen att hålla andan för att få höra så mycket som möjligt. Sonen uppmuntrade pappan och skröt över att han blivit starkare i armarna och hjälpte honom pinka i en flaska och hämtade vatten och pysslade om pappan på alla tänkbara sätt. Berättade att han lagat köttgryta som han skulle bjuda pappan på på kvällen, berättade att han beställ skjuts till pappan som skulle få åka hem till sin fru på skärtorsdagen, jag tror pappan bodde på nåt speciellt boende för sjuka. Alltså jag blev helt betagen av denna kärlek mellan far och son.

Började sen tänka på så många olika sorts kärlek det finns. Kärlek mellan två älskande...

Min älskade Magritte är död.

Jag vill tacka livet
som gett mig så mycket.
Det gav min två ögon
och när jag dem öppnar
kan jag klart urskilja
det svarta från det vita
och högt där uppe
himlens mantel strödd med stjärnor.

Jag vill tacka livet
som gett mig så mycket.
Det har gett mig hörseln
som i all sin vidhet
fångar natten och dagen,
syrsor och små fåglar,
tubiner, hammare, ett hundskall
och ett ösregn
och röstens ömhet hos den jag älskar.

Jag vill tacka livet
som gett mig så mycket.
Det har gett mig ljudet
och hela alfabetet
så att jag fick orden
för tankarna jag tänker,
moder, vän och broder, ljuset som upplyser
den karga väg min älsklings själ ska vandra.

Jag vill tacka livet
som gett mig så mycket.
Det gav mig lång vandring
för så trötta fötter
genom djupa vatten,
jag gick genom städer,
över stränder, berg, öknar och på stäppland
hem till ditt hus och dina gröna ängar.

Jag vill tacka livet
som gett mig så mycket.
Det gav mig ett hjärta
som i grunden darrar
när jag ser på fruken
av det hjärnan skapar,
och det goda långt borta från det onda
när jag ser in i dina klara ögon.

Jag vill tacka livet
som gett mig så mycket.
Det har gett mig skrattet,
det har gett mig smärtan
så att jag kan skilja lycka ifrån sorgen,
de två ting som skapar alla mina sånger
och mina sånger som är era sånger
och alla sånger som är samma sånger.

Magritte skrev själv i sin anteckningsbok att hon ville bli ihågkommen med Violet Parras ord i sången Jag vill tacka livet..

Skatan kraxar om P&L och gårdagen:

Skatan öppnade med Miss Li...fantastisk sångerska i Liljekvistska parken...sen började springandet...Halva området var stängt så man fick ranta runt som en galning för att komma dit man ville...Men klockan 19 slog portarna upp för heela området. Flickorna var sent ute till Amanda Jensen ...också en fantastisk artiskt som kommer sprida musikglans "world wide " (tror iallafall Skatan) men vi träffades där..flickorna och jag..sen såg vi inte röken av varandra på hela kvällen....Höll kontakten via sms. Skatan träffade sin gamla granne, urmodern till P&L, Jespers mamma. Jesper startade P&L för 10 år sedan...och det blir bara större och större och större..Nu är det alldeles lagom tycker Skatan...Efter Amanda Jensen tittade vi och lyssnade på M A Numminen, Manu Chao, Mando Diao...och sen drog en mycket trött och vin-snurrig Skata hem...orkade helt enkelt inte mer...och ikväll väntar hur mycket bra som helst och det är bara att börja om...men...utan en droppa vin för Skatan iallafall.

Paola! Jag vågar inte stänga den här bloggen..förrän jag förstår att alla mina gamla bloggvänner är med mig...Det är att kunna "prata" med er som är viktigast för mig så jag parallellkör ett tag så får vi se vilken av bloggarna jag "släpper"....(Skatan vill helst den nya för den är så mycket kraftfullare men ....

Skatan kraxar till Paolas bild:

Skatan kraxar här för att jag vill ha mina gamla bloggvänner med mig....Men hoppas att ni går in på min andra blogg http://skrattskatan.blogspot.com för det är där jag nu "ger järnet" så att säga.

Bilden påminner mig om hur stark livskraften är... trots allt ....

Skatan kraxar:

Till Skogsnuvan: Tack... Magritte blev (Skatan också, men det vet du redan) så glad för drömfågaren på antågande. Kanske kan hon och jag drömma samma drömmar samma natt. Skatan jobbar på en gengåva.... men det tar lite tid....Vi är båda så jätteglada att ha fått dig som bloggvän. Kramar från oss båda.

Ni som vill läsa mer om drömfångare klicka här och ni träder in i Anitas värld...

Skratan kraxar: Lyssna här

och gå in och läs mina tankar här

Skatan kraxar:

"Knäckta ägg"

Om ni blir nyfikna klicka på http://skrattskatan.blogspot.com så får ni se. Kram allaihop! Jag är en envis rackare....

Skatan kraxar skittrött: Är hääär nu... och nu börjar veckan...

Sonen är tillbaka i bloggvärlden igen. Gå in och titta får ni se: http://mrmilans.blogdog.se och jag har skrivit liiiite mer på min andra nya blogg: http://skrattskatan.blogspot.se . Det är bara att klicka på....

Skatan kraxar:

Nu bär det iväg till Borlänge.....

Klicka här så kommer du till min nya blogg.

http://skrattskatan.blogspot.com

Skatan kraxar:

Brorsan: bättre bild? Jag tycker bilden var alldeles uuutsökt...visar energin och glädjen i att dansa. Kram på dig!

Klicka på http://skrattskatan.blogspot.com så kommer ni till min nya blogg. Om ni inte vill kommentera där är det bara att gå upp till den blå returknappen längst upp till vänster och trycka där...och vips är ni tillbaka här.

Bilden tog jag vid StinaPinaFinas morgonrunda vid en dammig vägren...min älsklingsblomma vallmon lyste röd bland ogräs, skräp och damm.....

Skatan kraxar:

Har upptäckt att jag skrivit fel adress under några av mina markeringar men nu är det fixat så att ni kommer direkt till min nya blogg när ni trycker på markeringen, som jag tycker att ni skall göra.

Paolas bild visar vad jag känner för er alla. Glad fortsättning på midsommaraftonen!

Du gamla du fria - ett minne blott

Skatan har kraxat på sin andra blogg om sin allra käraste älskade Magritte och hur svårt hon har det. Hon kämpar på och varje dag är det framsteg men ibland, som i natt, har hon haft ont i magen...och då blir förstås allt dubbelt så jobbigt. Snart får hon komma hem till Gustafs iiallafall och det är ju ett steg på vägen som kanske blir lite roligare för Magritte med "sitt eget" omkring sig. Glad midsommar alla blogdogare. Skatan kommer att envisas en liten stund till med att "krångla till det" som Stora B uttryckte det.

Jag hade förresten jättesvårt att logga in mig idag på blogdogen. Igen. ...

Skatan kraxar:

Mitt senaste inlägg handlar om denna lunta, denna bok.... så gå in och KOMMENTERA i min nya blogg

Det är inte så svårt. Här följer en beskrivning om hur det går till.

Tryck på 0 kommentarer, ibland kanske det står en annan siffra en 0 förstås. En ruta dyker upp....där du skriver din kommentar. Sedan en ordverifiering som man också fyller i.

Det går bra att vara anonym men då kan man ju underteckna själva kommentaren om man så tycker. Annars anger man Namn/URL och skriver i sitt namn. Lätt som en plätt det här också. Slutligen trycker man på Publicera din kommentar och du har nu alltså kommenterat. För att komma tillbaka till inlägget trycker du på inläggets rubrik. Snälla, ge min blogg en chans. ...och kom gärna med synpunkter om hur ni skulle vilja ha den. Mer inlägg som syns? ...eller

Skatan kraxar: God morgon!

Om en så´n här som bilden visar (pitt, pitt) skriver jag om på min nya blogg bland annat. Nu blir ni nyfikna va? Tryck här och ni är där....

Skatan kraxar:

Jag har inte bestämt mig ännu...var Skatan skall bygga sitt bo...men jag jobbar på att den nya bloggen skall bli lätt och överskådlig.

Just nu har jag tre inslag per sida. De har fått en etikett t ex Storfamiljen, när det handlar om min familj med mera, Galleriet när det är en av mina målningar etc.. Om man vill se fler inlägg under samma etikett kan man klicka på etikettens namn och alla dess inlägg kommer upp. Vidare...inläggen arkiveras under respektive månad med rubrik...där kan man också gå in. Alla mina favoritbloggar finns att klicka på och så kommer du direkt dit..."utan att passera gå".

Den här bloggen, skatan.blogdog.se, är bra genom att den är så enkel. Men....om du vill läsa ett inlägg som gjordes för länge sedan får du verkligen bläddra....

Skatan kraxar:

Om den här lilla fröken har jag skrivit ett inlägg om i min nya blogg som jag nog tänker byta till fastän jag och Magritte har den här kvar. Tryck bara på markeringen min nya blogg så hamnar ni där och ni kommer till mig. ÖVERGE MIG INTE blogdog-are! För vi har ju blivit ett så bra gäng, eller hur?

Knapparna! Spela nå´t fint för mig och Magritte och hälsa "jobbgänget".

Kristina! Hoppas att I får hjälp med sina smärtor så att han slipper ha så ont. Klappa honom och hälsa honom så jättemycket från mig. Jag tänker på I också må du veta och pappa Sten ber en bön varje morgon och varje kväll och i den finns vi alla med, I och Peder och Magritte och hennes son och lilla e och ja....hela stora familjen och de han känner som har det svårt. Bönen blir tråkigt nog bara längre och längre....tråkigt nog för att då är det nå´n mer som har blivit sjuk eller har det jobbigt...

Skatan kraxar från Borlänge och lilla a:s lägenhet eftersom Sonens dator är täckt av massa plast...fönsterbyte i faggorna.

En jordgubbspuss till Magritte som jag äntligen träffade idag....efter stroken. Det känns verkligen orättvist (men varför skulle livet vara rättvist? ....har man liksom inte märkt förut heller). Det kändes så bra att få krama om henne igen. Och positiva saker händer varje dag...fler och fler ord...och meningar. Djupingen är naturligtvis bäst på att prata och förstå men jag tycker att det gick riktigt bra. Och vissa riktigt svåra ord säger Magritte plötsligt...som t ex ... när jag frågade om hon såg bra i sina glasögon (de har några år på nacken eftersom Magritte har använt linser förut men att det är svårt att hantera dem nu)..så sa ´Magritte hur tydligt som helst: skapligt. Och det är ju ett svårt ord. Ibland säger hon hela meningar....så Magritte gör framsteg och det är ju huvudsaken....och snart får Magritte kanske komma hem också och det blir en lite roligare miljö att vara i. Godnatt Magritte (Skatan vet att Djupingen brukar läsa upp inläggen och visa bilderna för Magritte) ....och sov gott! Vi ses i morgon. Kramar och en stor jordgubbspuss !

...och här är det full rulle på Mannen och Dotter I.

Stora B kunde konsten att hålla farten heeeela kvällen....

Skatan kraxar:

Denna bild tagen på Sonens bröllopsfest påminner mig om en tidigare bild som Magritte la ut på bloggen den 6 maj. Då hade jag inga långa byxor....Och det var 20 år sen sisådär....som den bilden togs. Men jag dansar gärna fortfarande lika häftigt....

Snart startar jag inflygningen mot Borlänge.....

Landar måndag kväll med Sonen .... (som idag "opereras" i Bangkok....skönhetsoperation...nej, skämt åsido han tar bort en massa fula fläckar och vårtor i ansiktet...skulle Skatan också behöva)

Skataqn kraxar men nuuu är det slut för idag:´

Var bara tvungen att visa denna söta bild på StinaPinaFina och Coco på bröllopet (även om de är blyga och inte visar sina nosar). Bilden hittade jag i datorn hos barnbarnen.

Skatan fortsätter kraxa:

Bilden har jag "knyckt" från Yngsjöborna. Ida med kompisar har byggt "sandslott". Fint va? Det har visst varit strålande väder här i Sverige. Den sista veckan har vi som sagt haft lite halvdan´t i Österrike....

Imorgon är vi hemma och firar Luddes (grannpojken tar studenten). På lördag är det jubileumsfest i föreningen (har jag visst sagt förut) och på måndag hämtar jag Sonen på Arlande och sen kommer jag till Borlänge.....Äntligen. ...

Skatan kraxar från Yngsjö, lägg märke till ååååna. Skatan är hemma i Sverige.

Äntligen hemma efter en lååång resa genom Tyskland där vi övernattade i Wittenberg (när jag gick ut med StinaPinaFina för att fånga storkarna i kameran var de utflugna...det var bara det stora storkboet som syntes). Det som slår mig mest är ljuset...det är verkligen underbart i Sverige det här ljuset och ljusare och ljusare blir det ju längre norrut vi kommer.

Samma dag vi for hem fick jag ett smärre sammanbrott på blogdog.se som har krånglat jättemycket för mig...jag har haft svårigheter att komma in....att göra inlägg. Ibland har jag kommit in för att göra en kommentar nånstans men så fort jag försökt logga in mig och göra ett eget inlägg har det varit som förbytt. Droppen som fick bägaren att rinna över var när jag, samma dag som vi startade vår hemresa, tog mig ner tillsammans med StinaPinaFina till det sunkiga it-caféet, när Mannen körde grabbarna till Salzburg och flyget. Jag kom överhuvudtaget inte in...fick överhuvudtaget ingen som helst kontakt med servern....Fick betala en slant och gå hem utan att ha kunnat skriva ett ord....Djupingen har berättat att han också haft svårigheter att komma in på blogdog när han vill läsa inlägg och kommentarer för Magritte.... Hur är det för er andra blogdog-are? Är det trögt? blogspot.com och wordpress.com är det inga svårigheter med enligt mina erfarenheter?

Skatan bloggar fran Bad Goisern

En svar och sorglig dag...men Skatan maste tro ... att det kan vända... att det kan bli bättre pa na´t sätt... att att ...

Som ni förstar finns det inget att säga ... men naturen omkring en finns...som tröst...alltid...Det storslagna och det lilla... naturen är förunderligt och trösterikt när man behöver den..trösten ... att förundras när allt annat känns meningslöst och orättvist och sorgligt...

Skatan kraxar fran Bad Goisern och Salzkammergut

Gustav Klimt var här...har "gerade" köpt en bok om Bad Ischl och Salzkammergut som det här landskapet eller trakten eller vad man skall säga heter och...bland hur mycket andra konstnärer som helst har även min favoritmalare Gustav Klimt tillbringat en hel del tid här ...vid Attersee...med att mala. Aterkommer med malningar som han har malat ..just här... Spännande eller hur?